onsdag 30 juni 2010

Hundgalning ett släktdrag?


Påväg till dagis med dottern på 2,5 år. Plötsligt stannar hon bestämt på parkeringen och säger med bestämd röst.

-Meya inte gå till dagis. Meya titta valpar.
-Du får titta på valparna en annan dag Meya. Idag ska du till dagis.
-Ja, till dagis och äta frukost.
-Ja, precis Meya.

Meya börjar gå mot dagis medan hon glatt utbrister:

-Äta frukost.. sen titta valpar.
-Nej, bara frukost och dagis.
-Oooookej

När vi nästan är framme vid dagis:
-Momma bilen hämta Meya. Titta valparna.
-Nej Meya. Dagis och frukost.
- Jahaa, momma sover.Meya gunga istället.

1 kommentar:

  1. Det ligger nog i generna att vara hund och djurtokig.
    Mycket smart resonemang från Meya om varför hon inte kunde hälsa på valpar tycker jag, klart att det berodde på att momma sov, vilken skruttmomma :)

    SvaraRadera